Våra minsta små är flickor, nyss fyllda två år och snart 8 månader. Lillasyster sitter fortfarande lite ostadigt ibland och vid ett tillfälle när hon vält säger storasyster: "Bebis. Ramla. Härligt."
Som bara syskon kan älska varandra.
Kärleken är stor och innerlig. Inte minst märks detta när man för ett kort ögonblick tappar koncentrationen och rycks tillbaka till verkligheten av att lillasyster gallskriker och stora tårar rinner ner för kinderna. Storasyster ser väldigt skyldig ut och börjar så smått, sakta, liksom lite slumpartat, dra sig undan från brottsplatsen. "Vad gjorde du nu?" undrar mamman försiktigt.
Storasyster tittar en kort stund i taket, ska jag säga som det är eller ska jag mörka?, men bestämmer sig för att köra raka kort. Hon drar armen genom luften (ungefär som när man slår med en hammare för allt man har) med handflatan öppen och säger: "Banka. Ssåååå..."
Så är det. Love Hurts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar