tisdag 1 januari 2013

Inlägg nr 300

Jadå, så är det. Tydligen har jag lyckats skrapa ihop 299 inlägg sen jag startade denna märkliga bloggresa för ca 1,5 år sen. Så varför inte ringa in det nya året med ett inspirerat och uppiggande inlägg nummer 300. Det liksom stämmer. Tjolahoppsansa.

Idag är det första dagen på 2013. Jag följer bl a Ricky Gervais på twitter och han låter meddela att det nya året så långt känns ungefär som det gamla. Jag håller med. Inget revolutionerande har hänt än så länge.
   Jag inledde året på golvet bredvid minsta trollets säng. Åter en 3-timmarskamp för att få henne att inse att sötebrödsdagarna är förbi. Från och med nu sover alla invånare i detta hemman i sina respektive sängar. Gilla läget. På så sätt börjar det nya året ungefär som det gamla slutade. Med en trött och förvirrad mamma med värk lite överallt.

Jag har tillåtit mig själv att börja nedräkningen på riktigt. Enligt spec ska nästa barn anlända den 29:e mars. Det är ca 12 veckor dit. En evighet. Oceaner av tid. Jag är tjock. Och tung. Otymplig. Har ont. Och då har jag nöjet att veta att det värsta är kvar. Slutklämmen. Och då pratar jag inte förlossningen - den är det den är. Slutet graviditeten. Sista trimestern, som det så fint heter.
   12 veckor. Jag skulle ge rätt mycket för att bara kunna trycka på en knapp poch säga "killevippen". Men istället för att jag blir lika liten som Nils Karlsson Pyssling, förflyttas jag plötsligt till 1:e april. Svisch, liksom.
   12 veckor. Oöverstigligt. Segt.
   Jobbångest. Dessutom. Jag har så mycket att göra på jobbet dessa 12 veckor att jag tappar modet fullständigt när jag tänker på det. Jag hade behövt ha en dag i veckan ledigt från och med nu. Men det är bara att glömma.

Bit ihop och gilla läget, heter det. Nu får jag äntligen chansen att visa vad jag kan, kan man också säga om man envist håller fast vid att glaset är halvfullt.

Men då, lilla lilla älskade barn, hade jag uppskattat om du anammade husets nya regler. Alla sover i sin säng från och med nu. Utan undantag. Mamma vill inte sitta uppe med dig halva nätterna längre. Jag blir så konstig i huvudet då. Så, vad säger du? Let's make a deal. Om du sover, så får du en glad mamma. Vad tycker du? Schysst va?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar