Jag hade för längesen en arbetskamrat (nedan kallad modern) som berättade en härlig historia. Hennes då ca 20-åriga dotter hade varit ute på galej och rullat hatt en kväll och kom hemsläntrade fram i gryningen till familjens villa. Modern på övervåningen hörde direkt hur det var ställt eftersom det fäpplades hit och dit med låset i dörren, att det var lite svårt att få galgen att hänga uppe rätt och lite så.
Dottern valde klokt att sköta sin nattoalett i badrummet på undervåningen och efter en del slamrande och spolande var hon till slut redo för den vingliga färden uppför trapporna.
Modern lyssnade tålmodigt, beredd att komma till undsättning om trapporna skulle visa sig vara för stor utmaning. Det verkade dock gå vägen och modern såg sin möjlighet att fint somna om. Dottern verkade ju, om än något överförfriskad, ändå vara i gott skick.
Men, i ett plötsligt infall av välvilja smög dottern oväntat inte direkt in till sitt rum, utan kom in till modern för att avlägga rapport: "Mamma, jag använde badrummet därnere så jag inte skulle väcka dig..."
Bra där.
- Åh, förlåt väckte jag dig nu när jag ringde?
- Ja, men det gjorde inget, jag skulle ändå upp och svara.
Typ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar