Här för någon vecka sen utspelade sig följande.
Fru Sträng, lagom sönderstressad, likblek och trött efter att ha varit vaken några timmar under natten med en pigg och glad ettåring.
Fru Strängs make, andra dagen in i sin rejäla halsfluss, hade precis hämtat ut sin penicillin och var allmänt sluten och försökte tappert hålla fanan högt ändå.
Äta bör man, annars dör man och därför hade fru Sträng rört ihop något tveksamt ätbart. Hon tittade på sin make och sa: "Jag vet inte hur du ser på saken, men idag tänker jag ta ett glas vin till maten."
Maken nickade. Han också.
Fru Sträng hällde upp vin i två glas. Trött som hon var, tappade hon koncentrationen för ett ögonblick och tja... glasen blev väl lite... välfyllda, kan man kanske säga. Resolut och utan vidare omsvep ställde hon fram det ena framför näsan på maken.
Blank i ögonen, ljusgrå i ansiktet och svullen av feber tittade så maken på glaset och sen upp på sin hustru. Han hämtade andan, svalde plågat i sin ömma hals och sa uppgivet: "Det var ett manligt glas vin. Vill du ligga idag eller?"
Så har vi det här hos oss. Ett lite mer enkelt förspel. Liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar