För en dryg månad sen sa jag upp mig som VD där jag jobbar. Den insatte kanske minns diverse inlägg om gäddor i akvarier och annat. Gäddan var givetvis jag och akvariet var min tjänst som verkställande direktör. Jag ångrar ingenting; jag är lättad över att ha fått mer tid och ork över till barnen och annat. Mig själv till exempel. Jag hade glömt att det fanns en tjej bakom allt det andra, en tjej som glömt av hur man gör när man skrattar, sover gott och inte gråter så fort man behöver köpa en ny tröja.
Och, nästan på dagen märkligt nog, hände något annat underligt: antalet besökare till min blogg ökade lavinartat. Det är grymt. Jag har förvisso inga ambitioner att bli någon proffsbloggare eller så, utan använder det här som en plats att... släppa på trycket, ventilera och skriva ner sånt jag vill komma ihåg. Ord till barnen. Vem vet, rätt som det är kanske man rycks från dem i förtid och det finns saker jag vill ha berättat för dem. Sånt försöker jag få ner här när andan faller på...
Tidigare hade jag som mål att kanske kanske nå 500 besökare per månad, fast jag snubblade allt som oftast på mållinjen med 486 och så. Såsom nu, alldeles nyss, är den siffran exakt 1000 för senaste månaden. Och inte bara det, tidigare fick jag mest träffar på sökordet Pennywise, men nu toppar Sträng på lyran, som aldrig varit sökt efter alls tidigare.
Så välkomna hit, alla nya läsare. Jag ska försöka hålla er intresserade, så att ni kommer tillbaka då och då. Jag är jätteglad och stolt över att ni hittat hit. Jag är kanske inte kung på jobbet längre, men jag är kung här på lyran och det är inte så illa det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar