Vilken energi!!

Idag på jobbet slog jag mig i slang med en avlägsen kollega (samma kontorhotell) i kön vid kaffemaskinen. Hon hade inte sett mig på ett tag, så det var första gången hon hade tillfälle att kommentera min mage, idag iklädd t shirt enl nedan:

   Hon känner mig inte så bra, så hon har väl ingen direkt koll på exakt hur många barn jag har, så hon svävade lite på målet: "Jaha, är det dags igen?"
   "Jajamen", sa jag. "Som det kan gå."
   Hennes kollega lade sig då i samtalet: "Vilken i ordningen är det?"
   "Fjärde" sa jag. Jag har märkt att det har viss effekt på folk när man svara det. Fjärde. Då blir det i allmänhet lite tyst. Eller högljutt, beroende på vem man pratar med. I detta fall en av de sistnämnda.
   "Fjärde??!!" Min kollega instämde i detta utrop. "Jag tycker det är jobbigt nog med två!" sa hennes kollega. Själv nickade hon och tillade: "Jag har bara en. Tycker det är en del redan där..."
   I mitt fall finns det inte direkt mycket att svara på detta. Eller liksom... Vad klena ni är? Tiga är guld.
   De tog var sin mun på sitt kaffe, liksom eftertänksamma. När hon svalt sa min kollega: "Fyra barn... Vilken energi du måste ha..."

Jag kunde lagt mig ner på golvet, slagit mig på knäna och skrattat tills jag grät. Oh, the irony. Hon skulle bara veta... hur oerhört komiskt det lät i mina öron när hon sa det... "Vilken energi du måste ha".
   Energi. Ja. Eller hur. Ja. Eller kanske inte. Liksom. Inte alls. Själv tycker jag strömmen har gått mest hela tiden.

Som man bäddar får man ligga, sägs det. Och det är rätt och riktigt.
Den som raggar får ligga, har jag också hört. Stämmer ofta. Inte alltid, men ofta.
Men det som inte stämt hittills, i alla fall för mig, är: Den man ligger med får bädda.

Men det, det är en helt annan historia.