Vi har självklart en del regler här hemma. Det har man ju. Man får inte slåss. Vi skiljs inte åt som ovänner, vi somnar inte som ovänner. Vi hjälper varandra. Vi äter tillsammans... ja, reglerna är såklart många om jag nu skulle orka rada upp dem, vilket jag inte gör. De underlättar samvaron såväl som tillvaron för alla i familjen.
Vi försöker också ha en viss nivå på reglerna kring den privata sfären för var och en. För sonen (9 år) t ex, innebär det att han får vara ifred i sitt rum om han stänger dörren. Han har också utökade toaletträttigheter vilket innebär att han har total frizon på toaletten - oavsett vad han gör där inne.
Så är det inte riktigt för oss vuxna, mamman och pappan. Vi får oftast acceptera sällskap när vi duschar, vid rakning, sminkning, kissning... allt vad man nu gör inne på toaletten. Det gäller inte bara gentemot barnen, utan även för oss vuxna emellan. Tidspressen vid morgonrutiner såväl som kvällsrutiner lämnar inte så stort utrymme till den privata sfären för oss.
Dock har vi en uttalad regel oss vuxna emellan, en uttalad regel som tom fått ett namn: Bajsregeln. Den går ut på att man ska få vara ifred på toaletten när man gör nummer två. Man kan åberopa Bajsregeln och på så sätt få lite lyxig egentid på toaletten. Kanske utnyttjar man regeln en smula och hinner med en extra rond i Rumble. Typ så.
Allt väl så långt. Vackert så. Vajert. Schysst. Sjuckert.
Smolket i bägaren är dock att våra två små inte alls skrivit på avtalet kring Bajsregeln och därför helt struntar i den. Efter en hel vecka ensam hemma med barnen, är det såna små saker som får en att extra intensivt längta till en annan tid, en annan plats. Om ni fattar.
Den dagen även de små erkänner, accepterar och efterlever Bajsregeln... Det kommer att bli n(b)ajs.
Det här inlägget kan anses vara mammaledighetens motsvarighet till konceptet Casual Friday på jobbet. Jag hoppas jag inte väckt alltför stort anstöt hos er därute. Trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar