Säsongspremiär

Plötsligt händer det. Som i Trissreklamen. För nog kan den ödmjuka delen av mig anse att dagens väder är att jämföra med en trissvinst.
  Efter att ha lämnat de större barnen på lämplig institution tog jag mig så en promenad i närområdet. Det har inte hänt sen... det hände sist. Foglossningar, jobbstress och allmänt skitväder har satt stopp för såna inspirerande saker som promenader ända sen i oktober förra året.
   Bebisen och jag tog långa benet före och drog iväg. Andas in, svettas ut.
   Den pånyttfödda delen av mig, den som inte minns livet före förra årsskiftet, hade tusen frågor till den mer erfarna, 39-åriga delen.

"Vad är det som känns på huden på armarna?" frågade den pånyttfödda efter att ha gått några minuter utan tröja, bara i kortärmad t-shirt. Det kändes lite som när man skolkade från skolan...
   "Det är värme. Från solen." svarade 39-åringen.
   "Jaha..."

"Vad är allt det gröna, rosa och gula en bit upp i luften?"
   "Det är blommor och blad. De växer på träden när det blir vår och sommar."
   "Jahaaaa..."

"Vad är det för ljud? Och vad är det som luktar?"
   "Det är fågelsång. Fåglar låter så när de gillar livet och vill träffa andra fåglar. Och det som luktar är en blandning av gödsel, blommor och mopedavgaser."
   "Jaha."

"Vad är det för varelser jag ser framför husen längs gatan?"
   "Det är andra människor. De kommer ut nu när fåglarna börjar sjunga. Du behöver inte vara rädd för dem."
   "Nähä..."


En fantastisk promenad. En timmes överdos av såväl syre som D-vitamin. Och jägarbränna (andra byxor får införskaffas om det här ska bli en vana). Jag kommer att sova som en stock inatt.
   Nu sitter jag och pustar ut framför datorn med en kaffe och ett stooort glas vatten. Den pånyttffödda undrar: "Vad är det får konstig känsla i låren, korsryggen och vaderna?"
   Den visa 39-åriga kvinnan kan inte annat än konstatera: "Det är början på den träningsvärk du kommer att ha imorgon. Du kommer inte kunna ta dig upp ur sängen."
   Man är i fantastiskt dåligt skick.